Mycket till stor del för att Elin tjatat och använt sig av min, allt för ofta, använda kommentar ("skattebetalarnas pengar") ska ett inlägg författas. Som för att hämnas på hämnden är planen att det ska bestå av mycket klagan som inte uppfyller något liv med extas.
I sista minut ändrades planer och Norrland, here I come. Med tio timmars nattåg ska färden ske och startas om några få timmar. Det är arbetsstämma och ej genomlästa motioner ska behandlas. Viktigt att påpeka är dock att en motion faktiskt är läst, det har dock att göra med att jag är medförfattare till den.
Och då skollust har väckts först nu när studenten inte är mer än en graviditet bort känns förlusten över morgondagens skoldag besvärande. Men jag är inte bitter. Tio timmars tågresa för kallare breddgrader väcker väl vällust hos de flesta. Som för att passa på när skolan ändå känns behaglig ska jag passa på att läsa i de böcker vars innehåll fortfarande verkar locka. Sömn är trots allt relativt överskattat.
torsdag, augusti 30
tisdag, augusti 28
Sökes: folk med tomma almanackor
Det här med djupa andetag fungerar inte alltid. Nu är det lite för mycket. Ge mig skola och pluggande, det klarar jag, men inte nuvarande haveri.
MUF. MSU. Ansvar. Ersättarplats. Ledighet. Djupa andetag. Moderat skolungdom är och ska förbli en av de bästa kampanjorganisationerna och jag jobbar på att det ska bli så även här i Södra Älvsborg. Djupa andetag. Vi är bra på att kampanja. Det verkar dock inte alltid finnas plats med det i almanackorna. Skolorna är ordnade, folket saknas.
Ledighetsansökningarna verkar ge min mentor tankar om hyvling av regnskog. Värst av allt är att jag inte vill ta ledigt. Detta är första året jag läser de kurserna jag vill läsa och då tänker jag inte missa dem.
Sundsvall eller psykologi? Liberalism eller sh-feminism? Goethe eller Wykman?
Jag tror att jag halverat summan med pengar att ringa för på min mobil under den senaste timmen för övrigt.
Men jag kan själv.
MUF. MSU. Ansvar. Ersättarplats. Ledighet. Djupa andetag. Moderat skolungdom är och ska förbli en av de bästa kampanjorganisationerna och jag jobbar på att det ska bli så även här i Södra Älvsborg. Djupa andetag. Vi är bra på att kampanja. Det verkar dock inte alltid finnas plats med det i almanackorna. Skolorna är ordnade, folket saknas.
Ledighetsansökningarna verkar ge min mentor tankar om hyvling av regnskog. Värst av allt är att jag inte vill ta ledigt. Detta är första året jag läser de kurserna jag vill läsa och då tänker jag inte missa dem.
Sundsvall eller psykologi? Liberalism eller sh-feminism? Goethe eller Wykman?
Jag tror att jag halverat summan med pengar att ringa för på min mobil under den senaste timmen för övrigt.
Men jag kan själv.
söndag, augusti 26
Tid som ett vad och inte ett när
Det finns få saker som kan göra mig lika berörd som tid. Enkel tid. Passerad tid, tid som aldrig kommer åter. Passerat för att aldrig mer få upplevas.
En vän begravde sin pappa nu i veckan. Hon har förlorat och tvingats säga adjö till en person som funnits där för henne hela hennes liv, någon som burit henne, värmt henne och levt för henne. Nu finns han inte längre. Existerat för att aldrig komma åter. Det som var för några månader sedan kan aldrig mer upplevas. Den självklara ordväxlingen, de naturliga vanorna. Möjligheten att skjuta något på framtiden, finns den?
Det har snart gått tre månader sedan Omma tog sitt sista andetag och tiden har varit ett vakuum, är ett vakuum. Ibland glömmer jag bort det, förväntar mig att få tiden tillbaka, få Omma tillbaka. Mötas av hennes varma leende, starka kramar och kloka ord. Jag ser henne framför mig ibland, tror att det är henne jag hör - sedan kommer jag på det, att hon inte är här längre. Att mitt liv ska levas utan Ommas närhet hugger ofta till som den skarpaste kniv och gör andetagen ansträngda.
Jag skulle göra så mycket för att bara få höra din röst en gång till.
En vän begravde sin pappa nu i veckan. Hon har förlorat och tvingats säga adjö till en person som funnits där för henne hela hennes liv, någon som burit henne, värmt henne och levt för henne. Nu finns han inte längre. Existerat för att aldrig komma åter. Det som var för några månader sedan kan aldrig mer upplevas. Den självklara ordväxlingen, de naturliga vanorna. Möjligheten att skjuta något på framtiden, finns den?
Det har snart gått tre månader sedan Omma tog sitt sista andetag och tiden har varit ett vakuum, är ett vakuum. Ibland glömmer jag bort det, förväntar mig att få tiden tillbaka, få Omma tillbaka. Mötas av hennes varma leende, starka kramar och kloka ord. Jag ser henne framför mig ibland, tror att det är henne jag hör - sedan kommer jag på det, att hon inte är här längre. Att mitt liv ska levas utan Ommas närhet hugger ofta till som den skarpaste kniv och gör andetagen ansträngda.
Jag skulle göra så mycket för att bara få höra din röst en gång till.
onsdag, augusti 22
Frihet, jämlikhet och systerskap!
Äntligen ska jag få komma till insikt om hur förnedrande det är att skyltarna för övergångsställen föreställer män, att bebisar av det feminima köner kläs i rosa och att flätor inte är macho. Jag ska nu få bränna min bh offentligt, slippa raka mig under armarna och låta mina ben beklädas med hår som kan värma en hel världsdel. Allt för att kunna krossa manspatriarkatet. Anledningen till mina (då och då) nyrakade ben och armhålor är ju ingen annan än de förtryckande männen.
Nej, jag har relativt svårt för att agera förtryckt men det är Samhällskunskap C som kräver det. Ideologisk debatt är att ske och jag och Elin ska vara så förtryckta, arga, irriterande och skrikiga att kommunisterna förlorar sina konturer och bleknar bort.
Nej, jag har relativt svårt för att agera förtryckt men det är Samhällskunskap C som kräver det. Ideologisk debatt är att ske och jag och Elin ska vara så förtryckta, arga, irriterande och skrikiga att kommunisterna förlorar sina konturer och bleknar bort.
måndag, augusti 20
Bekräftelsen
Och yes, jag är lokalkändis i Övre Eiker numera.
Jag och Ebba ska visst "storkoste" oss. Synd att jag inte vet vad det är vi gör.
fredag, augusti 17
Nooooorway
Norge har upplevts, uppskattats, avklarats och nu även börjat saknas.
Egentligen är krafterna att skriva ett blogginlägg efter 22.00 obefintliga efter fem dagar boendes i tält placerade i närheten av norska skogen, men det kan inte hjälpas. Finns kreativiteten och längtan efter sammanfattning med hjälp av ett tangentbord krävs ett lyft på locket.
Internationellt ungdomsutbyte i miniformat med 30 ungdomar från Norge, Skottland och Sverige har tagit plats.
Det började med en bilresa. Uppskattad tid var fyra timmar, det tog åtta. Men ingen var bitter för det var action på vägarna med fallna lastbilar iakttagna från första parkett. Även ett närbeläget dass med ett foto på vår kära kung förgyllde stämningen.
Entré görs så småningom i Norge och av allt man kan räkna med är den första mänskliga varelse vi stöter ihop med känd sedan tidigare, den åtta meter långa norrmannen vinkade.
Tiden gick. Sömn intogs i sovsäckar på liggunderlag i tält delade med myggor.
Konstmuseum besöktes och med stor sannolikhet är jag inte tillräckligt djup för att se tjusningen i konst som målats med hand från död människa istället för pensel.
Veckoschemats mest sensationella rubrik var "walkabout in the night". I något som verkade vara norsk hurtighet skulle vi under åtta timmar överleva i en kolsvart skog. Det gick sådär. Vi gick, gick, gick. Norsk-Anders och svensk-Anders klättrade också delvis. Det blev mörkare och mörkare. Det var blött och blev blötare för vissa när vi skulle gå jämte en sjö men de hamnade i. Vi var hungriga och var fortsatt hungiriga tills vi efter vad som kunde vara en evighet kom fram till en lägereld där det fanns grillad mat (som visserligen tog slut alldeles för tidigt) och förståelsen för ljuset i tunneln uppenbarade sig. Tre timmars vila för de som önskade sömn. Klockan 04.00 skulle vi gå igen. Klockan 06.00 fick vi gå och lägga oss.
Vi väcktes vid 12.00 och Ebba som ska vara duktig i matte räknar ut att det skulle vara en timmes sömn mellan 06.00 och 12.00. Bevisen för att naturare inte är alltför smarta hopar sig.
Ett besök på ett av de få apoteksmonopolen framtvingades då min hals förmodligen höll fler än mig vaken på nätterna.
Bare Bea har åskådats två gånger.
Tiden gick fort, väldigt fort. Jag kom hem före vykorten, det beror visserligen på att jag postade dem igår, men som metafor var det ett passande uttryck.
Återkommande citat för dagarna har varit:
Egentligen är krafterna att skriva ett blogginlägg efter 22.00 obefintliga efter fem dagar boendes i tält placerade i närheten av norska skogen, men det kan inte hjälpas. Finns kreativiteten och längtan efter sammanfattning med hjälp av ett tangentbord krävs ett lyft på locket.
Internationellt ungdomsutbyte i miniformat med 30 ungdomar från Norge, Skottland och Sverige har tagit plats.
Det började med en bilresa. Uppskattad tid var fyra timmar, det tog åtta. Men ingen var bitter för det var action på vägarna med fallna lastbilar iakttagna från första parkett. Även ett närbeläget dass med ett foto på vår kära kung förgyllde stämningen.
Entré görs så småningom i Norge och av allt man kan räkna med är den första mänskliga varelse vi stöter ihop med känd sedan tidigare, den åtta meter långa norrmannen vinkade.
Tiden gick. Sömn intogs i sovsäckar på liggunderlag i tält delade med myggor.
Konstmuseum besöktes och med stor sannolikhet är jag inte tillräckligt djup för att se tjusningen i konst som målats med hand från död människa istället för pensel.
Veckoschemats mest sensationella rubrik var "walkabout in the night". I något som verkade vara norsk hurtighet skulle vi under åtta timmar överleva i en kolsvart skog. Det gick sådär. Vi gick, gick, gick. Norsk-Anders och svensk-Anders klättrade också delvis. Det blev mörkare och mörkare. Det var blött och blev blötare för vissa när vi skulle gå jämte en sjö men de hamnade i. Vi var hungriga och var fortsatt hungiriga tills vi efter vad som kunde vara en evighet kom fram till en lägereld där det fanns grillad mat (som visserligen tog slut alldeles för tidigt) och förståelsen för ljuset i tunneln uppenbarade sig. Tre timmars vila för de som önskade sömn. Klockan 04.00 skulle vi gå igen. Klockan 06.00 fick vi gå och lägga oss.
Vi väcktes vid 12.00 och Ebba som ska vara duktig i matte räknar ut att det skulle vara en timmes sömn mellan 06.00 och 12.00. Bevisen för att naturare inte är alltför smarta hopar sig.
Ett besök på ett av de få apoteksmonopolen framtvingades då min hals förmodligen höll fler än mig vaken på nätterna.
Bare Bea har åskådats två gånger.
Tiden gick fort, väldigt fort. Jag kom hem före vykorten, det beror visserligen på att jag postade dem igår, men som metafor var det ett passande uttryck.
Återkommande citat för dagarna har varit:
- Icke gåååå!
- Jeg er icke full, jeg er beautiful.
- Jag är inte full, jag har pollenallergi, hick
- Jag är inte full, jag är transsexuell,
- Jag är inte full, jag är bare norsk, ja!
söndag, augusti 12
Sommartal
När Mona Sahlin pratade om var Fredrik Reinfeldt talade och hur mycket motsats till arbetarklass det var, pratade Fredrik Reinfeldt om politik och hur viktigt det är med skattesänkingar för låginkomsttagare.
Det här med konkret politik verkar ha blivit något som socialdemokratin anser vara onödigt.
Det här med konkret politik verkar ha blivit något som socialdemokratin anser vara onödigt.
onsdag, augusti 8
SSU i rampljuset
För att få vara mainstream måste självsklart SSU kommenteras även i denna blogg. Det tycker jag nästan kan kallas min plikt, främst med tanke på att ha något som kan kallas ursäkt.
Och pajkastningen är näst intill obligatorisk.
Medlemsmässigt - Kan SSU komma upp lite igen? Och då utan hjälp från hundar och pensinärer?
Politik - Kommer ett uppblåst komvux även nu vara lösningen på alla världens problem?
Bidrag - Utöver den förda politiken dvs, ska skattebetalare få betala ytterligare hemligheter?
Partiet - Är SSU:s framtida roll mer än deltagande i någon påhittad ungdomspanel?
Partyt - Det ska sitta i dansen, så är det bara.
Avslutningsvis måste jag ändå erkänna att det är roligt att SSU nu kommer att kunna hjälpa till att bygga upp förtroendet för ungdomsförbunden igen. Typ.
Och pajkastningen är näst intill obligatorisk.
Medlemsmässigt - Kan SSU komma upp lite igen? Och då utan hjälp från hundar och pensinärer?
Politik - Kommer ett uppblåst komvux även nu vara lösningen på alla världens problem?
Bidrag - Utöver den förda politiken dvs, ska skattebetalare få betala ytterligare hemligheter?
Partiet - Är SSU:s framtida roll mer än deltagande i någon påhittad ungdomspanel?
Partyt - Det ska sitta i dansen, så är det bara.
Avslutningsvis måste jag ändå erkänna att det är roligt att SSU nu kommer att kunna hjälpa till att bygga upp förtroendet för ungdomsförbunden igen. Typ.
fredag, augusti 3
I tid och otid
Det jobbas på en födelsedagspresent som väcker nostalgi.
Inte nog med att jag idag har ringt vårdcentralen självmant, jag blir nostalgisk och fastnar i en dåtid efter att ha tittat på kort. Det är bara rullatorn som saknas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
